En sorgens dag i trädgården

Jag började dagen med min vanliga "klippa-snigel-runda". Av förklarliga skäl hade jag blicken fäst ner i backen. Döm om min förvåning när jag nästan krockar med ett omkullfallet träd. Det var vår stora hägg som fallit under natten. Den har förvisso lutat ett tag, men jag hade ändå hoppats att den slulle klara sig ett tag till.
Från början var trädet tre-stammigt. När vi flyttade in fanns två stammar kvar. Stormen Per tog en av den, tyvärr den av stammarna som stod rakast. Kvar fanns alltså endast en stam som dessutom lutade. Utan motvikt av sin kompis blev lutningen lite värre för varje år och på midsommarnatten föll det altså.

Vi har förlorat en hel del träd sedan vi flyttade in. Det började med att Gudrun tog en hagtorn. Ett plommonträd har självdött och en del av den stora syrenen vid boden har fallit (och risken är stor att vi mister mer av den).

Just nu känner jag nästan panik efter att åka till plantskolan och köpa nya träd. Tyvärr kommer jag ju inte hinna se dem fullt uppvuxna om jag planterar nya, men det är bättre än inget.

Vårda era träd!
Kattis

 Synen som mötte mig på snigelrundan.

 Det var lite svårt att fånga på bild hur stort trädet var. Tyvärr har jag ingen bild på trädet innan det föll.

Fram med motorsågen...

 .....och släpa bort alla grenar.

 Bara stubben kvar.

 Alla grenar ligger i en hög längst ner i trädgården så länge.

Städat och väldigt tomt! Trädet stod nära tomtgränsen och skärmade av en del mot granntomten. Nu är det alldeles för öppet.