Rena julafton!

I veckan har det landat fröbeställningar från, Odla, Rara växter och Impecta i brevlådan.
"Titta ungar, jultomten har varit här" säger jag. "Tsss, dom har du köpt på datorn" svarar sonen. Så sant. Men det känndes som rena julafton.

Det blev visst lite fler påsar än jag hade tänkt beställa från början (förmodligen inte så ovanligt syndrom hos trädgårdsnördar). Främst har jag beställt frön till perenner, men även lite ettåringar och grönsaksfrön. Vet inte riktigt var jag ska få plats med allt. I år får jag nog försöka med vintersådd utomhus för en del sorter. Har aldrig testat. Men om det fungerar sprar jag ju både plats inomhus och den tråkiga avhärdningen.

Överhuvudtaget är jag ganska novis på frösådder. Trodde länge att perenner var jättebesvärligt att så. Men så läste jag ett inlägg på Allt om trädgårds forum. Någon skrev att hon inte kunde förstå att folk köpte färdiga plantor av vanlig kantnepeta när den är så lätt att så. Detta resulterade i all just kantnepeta var en av de sorter jag började med för tre år sedan. Och det är mycket riktigt lätt att lyckas med nepeta. Så lätt att jag har haft plantor över att ge bort till "behövande". Jag har dock inte lyckats med allt. Spetsmössan och kransveronikan är exempel från förra året som kom aldrig upp. Men tillräckligt mycket tar sig för att det ska vara värt besväret.

Det svåra nu är bara att hålla fingrarna i styr från att pilla ner fröna i jorden för tidigt. Eftersom ag saknar extrabelysning måste jag vänta på att den stora lampan där ute lyser någon timme till på dygnet.


Må gott alla!
Kattis

Solrabatten kantad med frösådd nepeta. Även riddarsporrarna (till höger, blommar inte på bilden) är från frön

Vinters återkomst

Igår kom vinter tillbaka till Västergötland. Bassängerna i trädgården ersattes med ett vitt lager snö. Allt ser förvisso lite trevligare ut. Men jag längtar till våren så att det värker i mig. (förmodligen värker det även  i makens rygg i morgon efter snöskottningen)
Ungarna var glada åt snön och åkte snowracer och hade snöbollskrig.

Glöm inte mössan!

Kattis

Det är skillnad på vinter och vinter

Ja, jag vet vad jag sa förra vintern. När vi skottade snö som tokar för andra året i rad. När Peder (med gipsad fot) tvingade upp mig ända till taknocken för att skotta snö. När jag sladde omkring med sommardäcken  på  i oktober. Ja, jag vet vad jag sa......

"Jag tar hellre regn en hel #%%# vinter" sa jag.

Man ska vara försiktig med vad man önskar sig.

På med flytvästen!
Kattis



I fjol: jag skottar taket.




I år. Vi kan anlägga bassäng i nedre delen av trädgården.




En bassäng till.



Drömmarnas tid

Jag har haft jullov. Tid. Tid att drömma. Tid att planera. Jag ligger i badkaret och läser Impectas frökatalog tills den blir både tummad och vågig av fukt. Det suger ordentligt i odlartarmen. Vad ska jag välja? Hur ska jag klara att begränsa mig. Jag vet sedan tidigare år att jag tenderar att gapa efter för mycket och sedan inte hinna med alla små byttor som ska vattnas och passas. Men jag längtar verkligen efter att pilla ner små frön i jorden. Jag ska försöka hålla mig till det jag "behöver" i år.

Jag är inte ensam om denna odlarlängtan märker jag när jag stöter ihop med grannen. Han ska beställa frön från Lindbloms och undrar om jag vill ha något. ”Tomatfrön” blir mitt svar. Både jag och grannen har nämligen fått hela tomatskörden förstörd av potatidbladmögel. Nu har vi, oberoende av varandra, lyckats googla fram att Linbloms säljer fröer till tomatsorten Quadro som ska ha viss motståndskraft mot bladmögel. Det är värt ett försök.

Jag drömmer vidare om sommarens projekt.

Må gott!

Kattis

Tomater från året innan potatismöglet slog till.

I bilden kan man skymta trappan i slänten. Jorden där är halvt täckt med ogräs  och halvt naket. Jag behöver en marktäckare! Men vad skulle klara läget? Det är värsta tänkbara förutsättningar. Torrt, magert och djup skugga. Ska jag satsa på bergenia, som tål allt, trots att jag inte gillar den. Eller fortsätta med vintergröna, som finns under buskarna redan. Eller ska jag våga chansa på hasselört som ger så snygg struktur, men inte tål torka lika bra? Snart måste jag bestämma mig för det dröjer inte länge förrän det är dags att så.

Här är ett annat sorgebarn. Stjärnflockan är min favoritperenn. Den grönskar tidigt på våren, har ett stadigt växtsätt, blommar otroligt länge och har ett vackert bladverk. Kan man begära mer?

Tyvärr drabbades den hårt förra sommaren av rost eller minerafluga. Bladen blev alldeles bruna.

Jag måste nog överväga att ersätta den med något annat. Men med vad? Stäppsalvia, praktnäva? Förslag mottages tacksamt.